Klockan halv åtta stod Lauren framför badrumsspegeln och sminkade sig inför festen. Hon hade precis blivit klar med eyelinern när Kris tjoande slängde upp badrumsdörren.
"Lauren, har du sett min plattång?" sa hon mycket högt och flaxade hysteriskt med armarna.
"Nej, det har jag inte", sa Lauren leende och påbörjade mascaran.
"Jag måste ha den", skrek Kris desperat och sprang ut ur badrummet.
Lauren noterade att hon hade på sig en rosa strumpa, och en gul. Äckligt.
Tjugo minuter senare hade Lauren blivit klar med både makeup och val av kläder. Hon bar en vit tunika, sina Armani-flipflops och en enorm strandväska av ihopflätade strån.
Kris hade däremot bara hunnit platta halva sitt hår (hon hittade plattången i soffan) och var på dåligt humör för det.
"Sätt upp det i en knut", rådde Lauren henne och beredde sig på att låsa huset.
"Ja, ja..."
Kris rusade upp för trappan och kom en minut senare ner med slarvigt uppsatt hår.
"Snyggt", kommenterade Lauren med ett litet leende och fick en ilsken blick av sin bästa väninna, när denna drog på sig sina Dolce & Gabbana-sandaler.
Klockan hade hunnit bli fem i åtta, noterade Lauren när hon snirklade på sin klocka. De skyndade sig ner till stranden så snabbt deras fötter kunde bära dem - tyvärr inte så snabbt, det är faktiskt inte lätt att springa i flipflips eller tio centimeter höga klackar.
Lauren kunde se brasan på långt håll, och tjejerna saktade in. Man kan bara inte komma till en fest och se ut som om man har blivit avkastad en häst. Det är absolut förbjudet.
De kom fram tio över åtta. Stephen var den förste som fick syn på dem. Vid hans leende blev Lauren nervös. Väldigt nervös.
"Hej, tjejer!" ropade han glatt och vinkade dem till dig. "Snygga ni är ikväll", flinade han och kramade om båda.
"Detsamma", sa Lauren och kände att rodnaden spred sig över kinderna vid Stephens omfamnelse.
Tur att natten är en sådan perfekt täckmantel, tänkte hon och kände hur nervositeten släppte lite.
Kris ropade till när hon fick syn på sin pojkvän, Brian Bolton, och han kom leende emot henne och kysste henne på munnen.
Då, som från ingenstans, hoppade Dan fram med ett smånervöst leende.
"Hej", sa han och kramade om Lauren. Hon kramade honom skrattande tillbaks.
Colin O'Brien satt vid elden med en skiss i handen - vem kunde ana något annat? - och nickade som hälsning.
"Är det någon mer som kommer?" frågade Lauren.
Dan började prata, men han avbröts av en äckligt bekant och kylig röst.
"Jag är så ledsen att vi är sena, Dan. Hoppas det är okej."
Lauren snurrade runt... och befann sig just öga mot öga med sin förälskelses flickvän, sin förra bästis, men främst av allt sin absoluta fiende, Olivia Bennett.